Sök
  • malin382

Hon fångade mig

När jag såg henne kände jag att hon hade något speciellt, att jag skulle vilja fota henne. Spegla hennes person med min kamera.

Det var långt senare som jag fick reda på hennes diagnos, en diagnos som jag finner väldigt intressant och senare fick jag även ta del av små delar i hennes livshistoria. Den grep tag i mig, längs snirkliga vägar påväg till vattnet berättade hon om sitt liv. Det är få gånger i livet som någon har berättat så öppet för mig, någon jag inte känner.

Å som jag gillar det, att få äran att ta del av någons liv. Jag kände mig ärofylld. Det var med gråten i halsen jag lyssnade. Jag som gråter så himla lätt fick hålla tillbaka så gott det gick. Inte orkade jag gråta nu. Några ord som hon sa tänker jag på ofta. Jag frågade henne om hon berättade för sina barn om att hon har mått väldigt dåligt och mår dåligt periodvis än. Hur det påverkar det henne som mamma?

-Mina barn har inte bett om att få komma till världen, det är mitt jobb att få dem att må bra, de ska inte bära min börda och det jag har gått igenom.


De må ja säga är en stark mamma! Hon påminde mig om att man behöver ge sig själv tid att fylla på med sånt som får en att må bra, för att kunna ge mer av sig själv till sina barn.

Bilderna vi skulle ta hade jag haft med mig i mina tankar i månader, de hade kommit till mig som tydliga bilder och jag såg framför mig hur det skulle bli. Vilken känsla jag hade. Så kom dagen, vädret var precis sådär som jag hade föreställt mig. Dramatisk himmel och milt ljus, lagom med blåst! O det blev så mycket bättre än jag hade tänkt mig.

Tina var underbar, så naturlig framför kameran och hon gick med på mina ideèr ;)

Trots att hon egentligen inte alls var direkt bekväm med att någon annan fotade henne.

Men jag fick, Tack Tina! / Mallgrodan.



0 visningar
  • Black Facebook Icon
  • Black Instagram Icon

© 2020 Mkphotography Malin Broberg